Sveriges tidigare statsepidemiolog Magnus Gisslén lämnar posten med kraftig kritik mot Folkhälsomyndigheten – ”Allvarliga brister”
Sveriges tidigare statsepidemiolog Magnus Gisslén avslutar sin anställning och riktar skarp kritik mot Folkhälsomyndigheten (FHM). Gisslén, som tillträdde hösten 2023, menar att det finns allvarliga brister inom myndigheten som påverkar dess förmåga att hantera folkhälsofrågor effektivt.
Avgången kommer som en överraskning för många och väcker frågor om hur Folkhälsomyndigheten fungerar internt. I ett uttalande framhåller Gisslén att han inte längre har förtroende för hur beslut fattas och hur information hanteras. Han menar att bristerna hindrar myndigheten från att ge korrekt och aktuell information till allmänheten, vilket är avgörande i folkhälsofrågor.
Vilka är de allvarliga bristerna?
Gisslén har valt att inte gå in på detaljer i sitt uttalande, men antyder att det handlar om strukturella problem och bristande samarbete inom myndigheten. Han understryker att han har försökt att påverka förändringar internt, men utan framgång. Detta har lett till att han anser sig tvingad att lämna sin post för att kunna fortsätta att verka för en bättre folkhälsa i Sverige.
Reaktioner och konsekvenser
Nyheten om Gissléns avgång och kritik har väckt starka reaktioner. Politiker från flera partier har uttryckt oro över situationen och efterfrågar en omedelbar utredning. Det finns en allmän oro för att bristerna inom Folkhälsomyndigheten kan påverka Sveriges förmåga att hantera framtida hälsokriser, som exempelvis en ny pandemi.
Folkhälsomyndigheten har ännu inte gett en fullständig kommentar till kritiken, men meddelar att de tar situationen på allvar och kommer att vidta åtgärder för att säkerställa att myndigheten fungerar effektivt och transparent. En intern utvärdering planeras för att identifiera och åtgärda de problem som Gisslén lyft fram.
Framtiden för Folkhälsomyndigheten
Gissléns avgång och kritik sätter fokus på behovet av reformer inom Folkhälsomyndigheten. Det är tydligt att det finns en brist på förtroende och att det krävs en förändring i hur myndigheten styrs och organiseras. En öppen och transparent utredning är nödvändig för att identifiera de underliggande problemen och hitta långsiktiga lösningar. Det är också viktigt att säkerställa att Folkhälsomyndigheten har de resurser och det stöd som krävs för att kunna utföra sitt viktiga arbete på ett effektivt sätt.
Sverige har tidigare fått kritik för sitt hanterande av pandemin, och Gissléns kritik riskerar att förvärra bilden. Det är nu avgörande att myndigheterna agerar snabbt och resolut för att återställa förtroendet och säkerställa att Sverige är väl förberett för framtida hälsoutmaningar.
